sha, har precis packat upp lite saker här hos mamma och gjort iordning mej.
Träningen gick la ganska så bra ändå, vi körde hopp och vi tog ut till tävlingen,
vet ej hur det gick riktigt men nått varv är jag iallafall med på.
Vet inte riktigt när tävlingen är men typ någon gång i början av oktober men det är bara
trampett då så det blir ingen matta, wäääy.. Hatar matta :)


Måste vakna as tidigt imorgon bitti dels för att jag är hos mamma och det tar mycket
längre tid att komma till skolan och dels för att jag och mamma ska vara hos någon läkare
eller något av något slag klockan kvart över 8 imorgon.
Förstår egentligen inte vad jag ska göra där men det är väll typ så att vi ska prata om att
man måste äta regelbundet som jag inte gör eller asså att man måste äta mycket och bla blabla
allt som jag har problem med. Något i den stilen..
Att jag har gått ner i vikt och allt om anorexia, och blablabla och vad som kommer hända m.m.
Det var min mamma och skolsköterskan som kom överrens om allt detta sen sa dom till mej
att jag skulle dit imorgon. Och jag bara jaha okej liksom?
Vet inte om jag ska vara rädd eller inte. Vet inte heller om jag är det eller inte.
Men jag tror och känner nog lite att jag inte är rädd på något sätt, fast ändå är jag.
Vi ska ju inte prata om något konsitgt, bara om mej?
Och förstås mina problem och mina dåliga vanor och visst kan det bli lite jobbigt
ibland men jag är ju ändå van vid att andra pratar om det med mej?
Jag vet ju egentligen redan allting som vi troligen kommer att prata om imorgon?
Och dessutom så är det ju ändå jag som vet bäst om det, ingen annan för det handlar
ju om mej, och mina känslor och mina matvanor liksom.
Saker som jag valt att göra och jag har ju valt att skita i vad folk säger och vad
som kan bli konsekvenserna till detta. Är ju därför jag inte haft min mens på ungefär 3 månader?
Och de tror att jag kan ändra på detta bara sådär liksom, super snabbt, på några dagar, nån vecka?
Men nej, så lätt är det tyvärr inte. Har hållt på såhär i 1 år snart och det har ju blivit en vana,
en dålig vana men som jag tycker om. Om jag inte tyckt om det så hade jag ju aldrig
fortsatt hålla på med det? Jag har två stycken vanor som nästan är huvudingridienserna till detta,
äta, träna bort. Men som min kurator sa så är det kanske någonting nytt måste tillkomma.
Men det här nya, vad är det för någonting nu då?
De säger "Jo, men det här nya. Det ska du komma på! Tänk så kommer du säkert på något!"
Yeah sure, det tror ju jag verkligen också på att det ska gå så snabbt att tilläggga det här "nya"
i mitt liv. Och liksom att bara komma på det här "nya", som jag också måste tänka mej in i och
också göra det.
Aa, det är inte lätt.

Visst, ni kanske inte orkar läsa allt detta jag skrev. Helt okej.
Var bara tvungen att skriva av mej lite..

Godnatt, hörs imorgon efter skolan. Tar bussen hem när jag slutat, runt halv 15 ! <3